Farleder

Husaröleden är en gammal inomskärsled mellan Kanholmsfjärden och Blidösundet och Husarös historia har präglats av sjötrafiken förbi ön. På den äldsta sjökartan från 1690-talet är leden markerad öster om Husarö, men enligt traditionen gick den under medeltiden genom ett sund mellan östra och västra delen av ön. På grund av landhöjningen drogs ”faret” väster om Husarö 1740. Efter en mindre ändring på 1820-talet är det samma sträckning än idag. Ända fram till 1960-talet var farleden mycket använd av vedskutor och timmersläp.

Lotsarnas ö

Långt innan lotsväsendet blev en statlig inrättning i slutet av 1600-talet hade många skärgårdsfamiljer lotsningen som en bisyssla. Av bevarade s.k. styrmansbrev vet vi att kronans fartyg lotsades genom skärgården av särskilda styrmän. År 1568 fick en styrman på Husarö skattebefrielse mot att han lotsade Erik XIV:s örlogsfartyg. Lotssysslan gick i arv.  Husarö fick officiell status som lotsplats 1740, i samband med det krig som Sverige då förde mot Ryssland.

Under segelfartygens tid lotsade Husarölotsarna oftast norrut till Furusund och söderut till Berghamns lotsplats utanför Stavsnäs. Lotsningen var tidvis ganska omfattande. I början av 1800-talet sysselsatte lotsplatsen ca 10 lotsar.

Under 1870- och 1880-talet minskade behovet av skeppsfrakter på grund av lågkonjunktur och när man började använda ångdrivna fartyg, som var mer lättnavigerade, kunde många gå utan lots. Husarölotsarnas arbetsuppgifter togs över av lotsarna i Furusund, Sandhamn och Dalarö. År 1912 lades lotsplatsen ner.

Numera går den mesta nyttotrafiken i Rödlögaleden, men Husaröleden är mycket populär bland fritidsbårsägare, bland annat för de många naturhamnarnas skull.

Lotsmuseum

I Sundströmska lotsgården, en parstuga från 1700-talet, finns ett lotsmuseum som visas efter överenskommelse.

Den sista mästerlotsen på Husarö var Gustaf Reinhold Sundström och den siste lotsförmannen hette Carl Anton Sjöberg. De var öns sista företrädare för en näring som pågått i 400 år.

Lotsarnas historia är full av kungliga förmaningar om hur lotsningen skulle skötas. I lotsdagboken kan man följa lotsarnas arbete. 1865 lotsades 74 fartyg från maj till november, ångfartyg och slupar, briggar och skonerter. De största fartygen var malmfartyg, andra laster var brännvin, potatis och mjöl.

Lotsberget

På lotsberget stod en 15 meter hög utkik mellan 1895 och 1912. Lotsarna måste gå upp i utkiken varje halvtimme, så länge det var ljust. På lotsberget finns en inristad kompassros med årtalet 1601, dessutom finns flera initialer, bl a bokstäverna HW.

Ryssbranden

I juli 1719 brändes Husarö av ryssarna. Gårdarna förstördes och en del av skogen bränders ner. Efter ryssbranden flyttades bebyggelsen närmare stränderna. Husarö by ligger idag på i stort sett samma plats som vid mitten av 1700-talet. Husen har förändrats ganska lite de senaste 100 åren

Badgäster

Kring sekelskiftet inleddes badepoken. Det fanns aldrig några pensionat på ön, utran sommargästerna var inhysta i privathem. Bland sommargästerna fanns Elsa och Nathanael Beskow och några år senare Per Albin Hansson.

Rik flora och många fågelarter

Öster om viken Kastet och innanför Storviken på den östra delen av ön finns ett par fina naturområden. Ädla lövträd växer vid sidan av buskmarker, ängar och strandängar. Här finns en rik flora med många fridlysta blommor. I lövskogen finns fåglar som spillkråka, gröngåling och nötskrika.