HLHF:s naturvård - text av Göran Blom, 2022

Genom Husarö Tomtägareförenings försorg sker årligen markvård på fastigheten Husarö 4:1, som tidigare utgjorde Husarö gård. Syftet är att värna natur- och kulturlandskapet genom att hålla tidigare jordbruksmark öppen från igenväxning. Det sker främst genom betande djur i tre hagar, genom slåtter av strandängar och mindre ängar, samt genom olika röjningsinsatser.

Vid en årlig arbetsdag i september görs omfattande kompletterande arbetsinsatser av medlemmarna i föreningen.

Även vid Östergårdens Samfällighet sker markvård bl a i form av slåtter av Strandängen vid Sandholmsviken. Se karta!

Husarö Tomtägareförening har sedan 2013 samarbete med Martina Högberg på Idholmens gård, Finnhamn, som håller betande stutar på Husarö sommartid vilket är mycket uppskattat på ön. Vartannat år tas en höskörd från Hemgärdet och Östergärdet, då husaröbor hjälper till att bärga höet. Även hö från strandängen vid Bockholmen skördas och blir till vinterfoder på Idholmens gård. Stutarna uppskattas inte bara av husaröbor och sommargäster. Under häckningstider söker många fåglar, bl a starflockar, mat till sina ungar i betesmarkerna och insekterna är många

Husarö har haft bebyggelse sedan slutet av medeltiden. Den första vid namn kända husaröbon hette Böriel och bodde i början av 1500-talet på den enda gården på ön. I början av 1600-talet fanns två gårdar: Norregården som ägdes av Matz Oluffsson och Södergården med Anders Persson som ägare. De betalade varje år i skatt till kronan vardera en tunna strömming (ca 150 l), en tunna torsk, ett lispund (8,5 kg) smör och tre famnar ved (ca 10-12 m3).

 

På den första kartan över ön från 1640 finns gårdarnas skatteunderlag - åker och äng - markerat. Gärdena från 1640-talets karta, som nu kallas Hemgärdet och Östergärdet och som fortfarande hävdas genom bete, har därmed brukats i femhundra år. Genom landhöjningen har främst strandängarna, men även Bockholmsgärdet, tillkommit senare. Strandängen vid Bockholmssundet har en artrik flora med bl a Adam och Eva, ängsnycklar, darrgräs och strandmyskgräs.

 

På andra delar av Husarö skedde uppodling under 1700- och 1800-talen. Stortallen var namnet på några små åkrar som togs upp under 1800-talet, men där man mest tagit hö. Sedan 50 år sköts en del av Stortallen med slåtter för att bevara den praktfulla gullviveängen.